Livet är fantastiskt. Det är till för att levas. Då är det så där rent för taskigt att skitsjukdomen med C drabbar en av de mest levnadsglada, mest smarta, mest vackra och mest fantastiska kvinnan på jorden. Den kamp har bara ett mål: dennska VINNAS! Något annat är otänkbart!! Vännen, tänker så på dig! 

.

Det känns så banalt att klaga eller sucka över någon liten dipp i sitt eget när det finns så många som kämpar mot något så större. Men jag måste få kasta ur mig lite skit. Jag känner ett sånt stresspåslag över så mycket just nu. På jobbet är jag nere i en svacka, duktiga elever missar sina uppkörningar och jag låter detta påverka mig. Jag tappar tron på mig själv och min yrkesroll. Könner att det är många måsten som hänger över mig som jag har svårt att ta tag i och det är liksom inte jag. Jag är driven och problemlösare men just nu är det precis spm att jag väntar på att någon annan ska göra det åt mig. Tex måste jag ta reda på vad för komplettering som behövs för att jag ska kunna söka utbildningen jag vill gå nästa höst. Har tänkt och sagt i flera veckor att jag ska ringa det där samtalet men sen händer inget. Det är ju MIN framtid det handlar om! Skärpning åt mig själv! Sen är det hjälp med Texas två dagar nästa vecka jag behöver hjälp med, nu skriver jag här. Torsdagen på kvällen då vi ska ut och käka med jobbet samt fredagen nästa vecka 13.30 och framåt då jag ska tatuera mig. Sen är det allt med semester. Vi har noll planer. Eller jag har tankar men tar inte tag i något där heller. Vi vill till familjen Larsson- Hult (typ v. 28 el 29 beroende på bäbisstatus?) vi vill till Palle & Anton i Gbg, skulle så gärna vilja åka och hälsa på i Sthlm. Och lite olika kvinnor och deras familjer en lärt känna över sociala medier. Vad gör man mer med en knapp semesterkassa? Håller tummarna för sol och mycket bad! 

.

Nu ska jag försöka slappna av en stund innan sömn. 

.