Oj oj se där. Vaken nu, klockan 22.47. Men snart ska jag sova. Det är ju en dag imorgon också. Vi har en bra helg. Vi har hängt med våra bästa vänner, vi har ätit hamburgare, vi har myst, vi har ätit godis, vi har sett på film, jag har tränat och storhandlat. Innan Texas somnade och vi låg här i sängen så fick jag den där känslan som inte går att vare sig sätta ord på eller beskriva. Den där känslan i magen som inte vet vare sig ut eller in. Den känslan bara jag kan känna när jag ser på Texas, mitt barn. 
Allt för dig!