Aj aj aj

Idag smällde det till i ljumsken under träningen, skulle prova en ny övning. Fattade nada och gjorde väl något tappert försök ändå. Helt plötsligt bara kände jag pang! Som en helvetisk elstöt rakt i ljumsken. Då la jag ner och gjorde sidohöftlyft i 4 set med 15 rep/ sida. Flåsade på gott där jag låg inträngd mellan maskinerna. 
.

Martina, hur gör du? Istället för att böja mig framåt höll jag kroppen lodrätt. Tog stora kliv bakåt och sen: kört. 
.
Imorgon ska jag prova på många nya övningar jag aldrig tidigare gjort. Kan bli underhållande för alla runt omkring mig. Haha! 
Hoppas bara jag slipper vakna upp med allt för ont i ljumsken. 

Just nu

I hemmet just nu: syster E och Texas busar i hans rum.
Jag ligger i soffan och fiser. Mycket. Min mage mår toppen och tarmarna jobbar bra. Men min kost resulterar i mycket gaser. När man är hemma är det ju bara att släppa fisarna fritt. Värre på tex jobbet och gymet ;)
.
När pappa kommer strax efter 18 ska jag åka till Friskis. Igår hoppade jag över träningen för att istället mysa hemma med lilleman. Idag är jag totalt omotiverad och ögonlocken hänger.. Pepp pepp pepp! Efteråt kommer det kännas lovely! 

Såååå seg

Min superhjälte

Tackar snart för mig denna helg. Vad fort den gick hörni. Vi har faktiskt (för en gångs skull) tagit det rätt lungt och rått om oss själva. Vart mer hemma än utanför hemmet. Kollat mycket på film, läst böcker och haft roliga och intressanta konversationer. Igår kväll tex berättade Texas för mig vad han ska bli när han blir stor. Polis. Han berättade varför just polis och annat intressant kring hur det är att vara "stor". 
.
Imorse hade vi en skön morgon innan vi gav oss ut på en joggingtur. Ja alltså, jag kunde inte hålla mig längre. Och Texas vart så glad när jag berättade vår flrmiddagsplan. Han älskar de turerna. 4K skrapade vi ihop. Det var härligt, men trist med motvind hela turen. Efter joggningen tog vi bussen till Öxnegården och hade några trivsamma timmar tillsammans med kära vänner i blåsten. Tack för pratstunden darlings! 

.

Min älskade lilla superhjälte! Tänk vad ett sånt litet hjärta kan rymma så mycket liv. Så mycket värme och tokigheter. Den mest lyckligt lottade på jorden måste ju vara jag. 

Jossan & Texas

- och en dammråtta här och där

RSS 2.0